A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | Q | R | S | T | U | V | W | X | Y | Z | Å | Ä | Ö
Moralfundamentsteorin
Ämnen: Teorier
År 2004 började Haidt tillämpa den socialintuitionistiska modellen även för att specificera de mest viktiga kategorierna av moralisk intuition. Detta resulterade i moralfundamentsteorin (Moral Foundations Theory), utvecklad tillsammans med Craig Joseph och Jesse Graham och baserad delvis på forskning av Richard Shweder. Enligt teorin finns det (åtminstone) sex medfödda moraliska fundament på vilka kulturer utvecklar sina olika moraler (precis som det finns fem medfödda smaklökar på tungan, vilka kulturer har använt för att skapa många olika kök). De sex moraliska fundamenten är:
- Omtanke: omhuldandet och skyddandet av andra; motsatsen till tillfogande av skada.
- Rättfärdighet eller rättvisa: upprätthållandet av rätt i enlighet med allmänt accepterade regler; motsatsen till bedrägeri.
- Lojalitet eller identifikation med gruppen: att stå för sin grupp, familj eller nation; motsatsen till svek.
- Auktoritet eller ordning: att underkasta sig tradition och legitim auktoritet; motsatsen till omstörtning.
- Helighet eller respekt: aversion mot avskyvärda eller äckliga saker och handlingar; motsatsen till degradering.
- Frihet: värdering av personlig autonomi och ovilja inför restriktioner av personlig frihet; motsatsen till förtryck.
Teorin utvecklades för att förklara skillnader i moral mellan kulturer, men Haidt och hans kolleger på YourMorals.org har kommit fram till att teorin fungerar väl för att förklara även skillnader i politisk hemvist. Progressiva (det vill säga socialliberaler och socialister) tenderar att fästa störst vikt vid de moraliska fundamenten omtanke och rättfärdighet, medan konservativa tenderar att lägga lika mycket vikt vid alla fundamenten. Libertarianer bekänner sig särskilt till fundamentet frihet. Enligt Haidt har detta väsentligt inflytande på politiska diskurser och relationer. Eftersom vissa politiska företrädare till en viss grad är blinda för ett eller flera av motståndarens moraliska fundament kan de uppfatta moraliskt baserade uttalanden eller beteenden som om de vore grundade i något annat – i bästa fall självintresse, i värsta fall ondska – och därför demonisera varandra